Det är inte sant!

Amen det här händer inte!
Snart vaknar jag upp och inser att allt var bara en dröm och jag ligger i sängen hemma i Linköping och tapeterna är lika trist gröna som sist....

Men så är det ju inte, jag kan nypa mig i armen tills jag tillslut inte har någon känsel kvar och jag kommer ändå inte vakna upp någonannanstans än här.
Är det vulkanens fel?
Dålig energi som sprutar ut och landar på mitt huvud av alla jävla skallar som finns på denna ö?
Antar att Vulkanen inte flyttar på sig så det är jag som får packa väskorna.

När jag läser bloggen tror jag knappt själv att det är sant, hur kan man utsättas för saker varje dag???
 
Liten resume:
Vi får inte parkera på gatan ( var det verkligen den första händelsen, eller har tidigare episoder skonsamt suddats ut från minnet..?)
Mannen hotar och tar till sax, till och med...
Hjälmen försvinner.
Vattenbrunnen är trasig.
Vattenpumpen trasig...
Vattenpumps elektro någonting trasig....
Handtaget på bilen trasigt, går ej att öppna..
Enkelriktar gatan ( och det blir enkelriktat så att jag när jag har parkerat måste ta mig ur på passagerarsätet, där jag har bebisen, där dörren är trasig och inte öppnas utifrån.....say no more....)
Tvn trasig...
Tvättmaskin trasig..

Jag har glömt eller förträngt hälften, men jag fattar vinken.
Antingen så flyttar vi eller så flyttar vi in på trellokomio, sinnessjukhuset!

Idag skulle svärföräldrarna åka hem.
Taxi beställd sen igår till 11.00. Taxi dyker upp 11.30, båt går 11.45, inte en chans....
Taxin kommer ner till hamnen samtidigt som båten lämnar bryggan, taxi 15 euro och förlorade båtbiljetter 60 euro, pling!
Jag (sjuk) får åka och hämta tillbaka svärföräldrarna, innan dess hinner båda barnen skita på sig, lillebror så pass att vi har skit i blöjan, utanför blöjan, i sängen, utanför sängen etc...
Det är då jag slänger ner lakarna i tvättmaskinen och drar, när jag åter efter 38 timmar (nästan) är tillbaka (det finns inget folk klagas det, tror fan det, alla sitter i sina bilar och blockerar min väg...) ser jag att tvättmaskinen fortfarande inte börjat, alltså har yttligare en sak i detta jävla hus gått sönder.

Och sist men inte minst har mina nerver gått sönder, så pass att nör storebror trycker upp sitt svärd i analen på mig rinner bägaren över och svärdet bryts i tre delar.
Ja!
Jag tappade tålamodet, men bättre att slå sönder svärdet än ungen, eller?

Idag har jag fått nog.
Nu går jag och lägger mig, och när jag vaknar vill jag se de äckliga gröna tapeterna eller så ska vulkan fan vara borta!


Kommentarer
Tina

Näää, får jag skriva att jag faktiskt tycker lite synd om dig...? Det är svårt att "trösta"... Faktiskt så förstår jag att du längtar hem. Men, du ska väl hem någongång? Snart? Kan du stå ut på något sätt? Finns det någonting positivt som du kan fokusera på? Styrkekramar

2008-07-29 @ 17:24:17
URL: http://www.metrobloggen.se/greklandsbloggen
Lotta

Nej men är det verkligen så illa, kan bara en person råka ut för allt detta? Tur att tiden snart är ute

2008-07-29 @ 19:33:32
Jennie

Hjärtat känner med dig. faan va jobbigt. och till din orientering så hade jag oxå brutit svärdet i 3 delar..om inte fler....:0) man får vara arg oxå på sina barn. jag blir jätte arg och skriker som en tonåring på mina barn ibland. och du..... ni har ju varit otroligt olycksdrabbade denna säsong ang hus bil och maskiner m.m. KOM HEM så vi kan nudista lite :0)

2008-07-30 @ 07:51:01
URL: http://ensvenskaiexilidanmark.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

enlyxhustrusbekannelser

Före detta mammaledig tvåbarnsmor, pendlande mellan Grekland och Sverige.Förlovad med en grek, och har två barn 6 och 4år gamla. Har bott från och till i Grekland i 20år. Tror sig nu ha flyttat hem, men åker fortfarande titt som tätt till Santorini. Tror sig vara en lyxhustru, men är mest som vilken knegar Svensson som helst...

RSS 2.0