" 2åring, något naggad i kanterna bytes mot kristallglas, endast seriösa svar."

Var på fika hos min nyfunna vännina på kaffe, blev tvungen att ta Lillebror med mig.
Lite undligt med tanke på att Mannen faktiskt var hemma:
- Amen, han blir så mammig, tjuter och frågar efter dig hela tiden, jag tar hand om Storebror, det blir enklare.
För vem då?
Lillebror satt inte still en stund, han for mellan rummen och pillade på allt. Så här i efterhand minns jag knappt vad vi pratade om, om vi pratade, jag var mest på jakt efter ungen hela tiden....
Så tillslut hände det som inte får hända, han öppnar ett skåp och slår sönder ett kristallglas, tjong i golvet och ungen hoppade upp på en stol och satt blixtstilla ändå tills vi åkte hem.
Jag tvivlar på att det blir några mer hembesök för mig, jag är nog portad tills barnen fyller 40 eller något...