Så som molnen skingrar sig och blåser bort, har också ditt ljus blåsit ut.
Jag älskar dig pappa.

http://www.youtube.com/watch?v=b6t4Zs5Yq_k

Du var aldrig där.
Tänkte du aldrig på mig?
Jag tänkte på dig.
Saknade du mig aldrig?
Jag saknade dig.
Men sen lärde jag mig att ta avstånd, inte bli sårad av glömda födelsedagar, julaftnar, barndop, barnbarns födelsedagar.....
Men det gjorde ont.
DET GÖR ONT!
Men du var du och det fanns inget att göra åt.
Sen blev du sjuk, och hela ditt starka dumma jag försvann och ersattes med ett svagare jag, en man utan kraft en man som sakta tynar bort.
Man kan inte hata en svag människa.
Man måste komma ihåg de ljusa stunderna.
Man måste glömma och förlåta.
Har du förlåtit dig själv?
Har du förlåtit dig själv för de försummande åren, barnbarn du aldrig lärt känna, skratt du aldrig hört, kramar du aldrig känt?
Du är kvar, men nu är det försent, försent för allt.
Du är här, men försvinner lite för var dag som går....

En nörd, en mörkhyad och en tjock tjej på det.....
Men de har varandra, och är lyckliga.
Jag sitter här i mörkret och orkar inte ens tända en förbannad lampa, men vem bryr sig om det?
Vem är mest ensam, jag eller tjockisen?
Vem är gladast, jag eller tjockisen?
Snart är jag iaf fullast.......och fulast....
Men idag regnar det och jag har en sorg i hjärtat som värker och ömmar och den kommer inte gå över på väldigt länge, så jag är ensammast, men kanske är det bäst så, just nu.....
Vore nog roligare att vara nörd trots allt...

- Jag vill inte åka tillbaka till Sverige pappa, förkunnar Storebror.
- Inte jag heller, säger pappa, vi får berätta för mamma att vi vill bo i Grekland!
- Ja men det får du göra, men glöm inte att säga älskling....

Jag skiter snart var vi bor, bara vi får vara tillsammans igen, 3 veckor är allt för länge utan små armar runt nacken!

Kinderna är våta, och hjärtat tungt när bildörren slår igen och bilen säts i rörelse, hon kan se honom genom bakrutan rusa ut genom ytterdörren gråtandes ropa hennes namn och be henne stanna, gruset sprutar om bakdäcken och han blir mindre och mindre tills hon inte längre ser honom.
Känslan är den samma då hon 30 år senare hoppar över staketet med all sin packning och går gråtandes mot bussen.....

Jag har skapat kategorier, Gud vet hur man nu ska hitta.....och hur jag ska dumpa min information rätt.....

Besvikelsen på de äldre förebilderna är inte mindre vid 37års ålder än vid 7års ålder.....

Måste genast gå och lägga mig.
Ingen ordning på Liljegren idag tror jag.

Maria Loevgjroen, Pavel Jouhansoen
Och andra väldigt engelska namn på den skånska landsbyggden.
Varfoer geor man änn sherie påoe engelascka i Scveirijjje?

Svenska för invandrare:

http://www.youtube.com/watch?v=ep3JUx8N7E0&NR=1

Reser mig upp ur sängen, springer mina kilometrar, går till jobbet. Verkar ju fungera super, men vad trist det är!
Varför är det så, jag skulle ju njuta och after worka dagarna i enda, och allt jag gör är att äta och sova vid åtta tiden, huvalien!
Blev tant på mindre än en vecka.
Blev pank på mindre än en vecka.
Shoppa löser inga problem, trust me!

Hur kunde det bli såhär?
Ensam i ett regnigt Sverige?!!!!
Grabbarna drog till La Greece och lämnade mig och disken att dö här med småflugorna och regnet.....

Jaha?
Jag gick faktiskt ner 1kg denna vecka på LCHF, avslutade veckan med tosca kaka och chips, NEJ, jag har ingen karaktär, kan inte ens stava till det OCH vill inte stava till det vill inte vill inte vill inte....
Ett tag stod vågen på 41,5 men då blev jag lite skeptisk, kunde jag verkligen gått ner mer än 20kilo?
Det var ju fel såklart, men va fan, det blir en ny LCHF vecka på Måndag, som tur var kommer det en ny Måndag varje vecka:-)

ÄR DÖD.
Eller nästan, om jag inte börjar skriva på bloggen igen.
Men vet ni vad, jag tror jag vill döda henne, sätta eld på hela skiten och aldrig mer äta en crepp i hela mitt liv.
Det kommer bli en bok av det hela, men först måste jag själv se vartåt det hela lutar....
Måste bara skriva ett inlägg så mama inte dödar Creppmamman åt mig.....