Kroppen får jobba, både fysiskt och psykiskt.
Det är svårt att hålla ihop hela tiden, vardagen tar över men sen smyger sig minnen på, drömmar och lust till annat, sånt som aldrig blev av och som aldrig kommer ske. Saknad och sorg blandas med dagis hämtning och ansiktsbehandlingar...
Jag vurpa i en vattenpöl i Onsdags, har så bråttom från jobbet till fritids som stänger 18.00 ( och jag slutar 18.15.....njaaeeeeh, det går inte ihop, nej...) cykelfan vägrade hoppa upp på trottoaren utan slet sig åt sidan och slängde av mig i vattenpölen. I all hast hann jag inte känna efter utan slet upp cykeln och vinglade snabbt som fan till skolan, sen började tårarna rinna, av smärtan och av livet. Vart är jag på väg med all stress, i regnet! 40år och har inte ens bil, 1500kr på kontot tre dagar efter lön, och jag kan inte ens cykla, jag hatar att cykla! Jag hatar att det alltid regnar när jag ska hämta på dagis och fritids! Jag vill ha höga klackar och penkjol, och en Peugeot, med två säten och en nyckel som piper och öppnar dörrar, jag vill vara vuxen med pengar på kontot och inte sårskorpor i handflatorna. Jag vill vara vuxen med vuxen lön, ett liv utan stress och ett liv som luktar timotej och en pappa som ler mot mig och leker med sina barnbarn. Jag vill börja om, jag vill bli lycklig, NU!