Och denna gång går resan inte mot Alcatraz och A-folket, utan till Kreta och bergsgetter, raki och bästaste bästaste Camilla.
Vi ska sitta på terassen och dricka vin, prata om framtiden och fylla lungorna med byluft, vakna till stickande sol och klibbiga lakan, tuppens eviga galande och ungar som skriker i kör.
Och Gud nåde om det inte är sol och badväder, jag ska ta igen efter alla non summer months i Sverige, jag ska hitta mig själv och finna ett lugn så att jag orkar ta mig tillbaka till denna trista vardag och gråa land, brun och glad och med en touch av kretensiska i dialekten, ska jag sen återvända och lysa upp Sverige.
Amen