Jag må jag leva, jag må jag leva, jag må jag leva hela veckan ut....
Alla har vi problem.
Men jag är mig själv närmast, så ursäkta....!
Ska jag ha ett sånt här liv, då kan jag lika gärna fira min 98år födelsedag imorgon och lägga mig i kistan direkt.
Jag är för ung för att må så här dåligt.
Jag är för snygg för att ha ett sånt här förhållande.
Jag är för bra för att bara låta livet rinna ifrån mig......
Ja, Anna Panna, grattis till dina 36år, du ser inte en dag äldre ut än 65.

- Ta med dig cigaretterna när du kommer, jag kan inte hitta dem.
Men det kan jag!
De ramlade ur fickan på de nytvättade jeansen som jag just hängde upp för torkning, ska jag ta med dem tro? Kan man kanske torka dem i micron?
Rulla en ny cigg av smulorna?
Är det för mkt begärt av en man i skägg och fullt utvecklade testiklar att själv tömma sina fickor inför klädtvätt?

HJÄLP!
Nu är det ju oundvikligt, jag måste ta tag i bokföringen.
Vilket program ska jag välja,måste vara billigt eller gratis eller ett man kan betala med crepes....
Någon?
Sitter någon med ekonomibakgrund och läser detta är jag väldigt mån i att få kontakt med dig.
Jag bjuder på en helårsprenumeration på crepes, eller gårdagens smörgåsar, du kan få ligga med min man men jag måste få hjälp nu!!!!!

Och folk slogs för att komma först, för att få lukta, insupa, och äta den världsberömda Crepesen....
Och Fru Crepe blev bara rundare och rundare då hon tvingades äta upp alla smörgåsar som varje dag låg kvar i kyldisken och skvallrade om kundunderlaget.
Salladskylen stod i sin prakt, sne och bucklig med sitt hölje av plast som en brudklänning som aldrig togs av, en brud som aldrig blev gift....
Kvällarna blev längre och längre, benen tyngre och tyngre, barnen äldre och äldre.
Men Ammos var ändock, den finaste, mysigaste cafet i stan.
Och ägaren var stolt och ägarinnan tjock.
The end.

Jag har gjort mig osams med allt och alla inom branchen ( cafe branchen alltså ).
Skickar tillbaka produkter till Servera som är hutlöst dyra eller gigantiskt stora ( va fan tror de att vi driver, ett cafe på Manhattans flottaste gata med 45 sittplatser både uppe och nere? Vi har take away i "fuckingLinköping"! )
Salladskylen har jag härjat om innan vi ens beställde den, den kom försent redan innan den var beställd. Och nu när den är här har en jätte suttit på den och bucklat till eländet så nu klagar jag igen....
Diskteknik snubben säljer plastpåsar dyrare än guld, men de är bra för miljön....( kan ju bero på att man skiter i att använda dem eftersom de är så jävla dyra )
Toapapper kommer jag heller aldrig mer köpa, man får gå hem och torka sig så enkelt är det!
Och inte heller Rapsolja som sänds i påse?!? DAH?????
Och inte det, och inte det, och inte det.....
Tror inte vi kommer har varor alls på Creppan om jag får bestämma, en och annan tomat ska vi nog kunna få till men mer blir det inte, det är för dyrt!
Nu ska jag gå och skriva menyn.
Världens kortaste:
Tomat 45kr.

att lite pannkaksmet skulle vända upp och ner på hela mitt liv!
Tror aldrig jag kommer sätta min fot på ett cafe igen, aldrig. ALDRIG!
Satans salladskylar, miljökontor och allt allt allt annat!

Hade en kund med massor av "otäckliga" porer som skulle klämmas och knådas, och jag såg fram imot det! Fotvårtor och svamp som sprider sig upp på tårna är riktigt mysigt till skillnad från Creppan!
 
Det gå över säger alla, så fort ni är igång...

MEN NÄR FAN ÄR VI IGÅNG DÅ?

...men det är jävligt trist när man känner sig och ser ut som 76år och endast är 36.......

Storebror har fått tag i min gamla Dermatologibok och sitter och bläddrar bland äckliga sjukdomsbilder:
- Mamma, kolla!
- Fy fan alltså så hon ser ut!
.........
............
(här ligger jag dubbelvikt och försöker att inte skratta, man får ju faktiskt inte svära....)
- En såndär vill i alla fall inte jag gifta mig med, avslutar han och slår ihop boken.

Går till jobbet på morgonen, jobbar med Creppan på varje ledig stund.
Går hem på kvällen, hinner jag hälsa på barnen? Jag vet knappt längre.
Sätter mig att jobba vid datorn.
Går och lägger mig...hann jag borsta tänderna?
Drömmer om crepes och skatteverket, räkningar och arbetsgivaravgifter...
Vaknar och börjar om...
VADDÅ Hallå vad händer?
Va fan tror ni händer?
ARSLET FULLT AV CREPES och vi har inte ens öppnat.
Vill ni mig något sänd brev, öppnar dom i ren skräck av att det är räkningar....

..med nöd och näppe.
Blev sängliggandes då maken kom hem, från torsdag till söndag.
Kanske var det all stress som släppte och gick lös lik en demon i kroppen på mig. Doktorn hade aldrig sett något liknande och klappade mig på axeln och önskade lycka till..
Med vad?
Tillfriskning eller Creppan?
Ett hopkok av alltihop kanske....
Är nog på rätt väg, även om vägen fortfarande inte har nått sitt slut, hoppas vi alla kommer fram helskinnande och med sinnet någotsånär intackt och kontaktbart.