Jag är nog världens tristaste!

Skulle gått ut med en "väninna" i lördags.
Hon frågade mig redan på fredagen ( men då hade ju maken och jag planer...som slutade med att vi sov, anyway...)
Sen frågade hon mig åter igen på lördagen så då tänkte jag att va fan, klart vi går ut en sväng.
- Yes, after 22 is good for me!
- SUPER, see you then!
Här hinner ca 20-30 minuter passera, sen piper telefonen.
- Have to cancel, Im so tiered. Maybe on Monday?!

????

VA?

???

Trött?
Vad hände? Vem hällde sömnpiller i hennes vatten glas? Vad fan gjorde hon för gymnastisk övning under dessa 20 min, hon jobbade ju för fan....
Var det en kund som var så jävla jobbig att hon inte orkade mer....

Man behöver inte vara super smart för att fatta vinken.
Någon ringde/smsa/kom förbi och erbjöd något roligare. Någon/några som inte har barn och som kan supa till det och dansa en snutt på någon bar. Några som inte kollar på klockan och inte har något speciellt för sig nästa morgon.
Någon eller några som hon...själsfrände....Någon eller några som inte är jag!

Senare när mannen åker hem från jobbet möter han dem allihop. De som var anledningen till att jag blev...dumpad!?
De är påväg hem, från en kväll som jag inte kunde vara med på för jag är för trist.
Kunde hon inte bara varit ärlig, jag hatar när folk ljuger, och jag hatar ändå mer när jag får reda på det!
Trodde dock att hon skulle ringa och försöka förklara sig ur situationen, men inte ens det har hon gjort. Jag är så jävla trist att min vänskap kan hon leva utan.
Jaha....
Ja ja....

Det är nog roligare att umgås med en krukväxt än med mig....
Vem behöver ovänner med såna vänner......