Welcome to Greece.
Tina ska flytta till Grekland, som jag förstått det.
Jag känner inte Tina, Tina har kommenterat mina inlägg, men Tina är ändå en själsfrände. Varför?
För om ett par år, månader, kanske tom dagar kommer hon att utsättas för något och utbrista:
-AHA! Det var det här den där sura bruden snacka om, this is Greece.
O yes, vi har alla den vägen vandrat...
Missuppfatta mig inte, jag älskar Grekland.
När jag inte är här.
Då drömmer jag om varma vindar och mjuka stränder, saganaki som fastnar i tänderna och ouzo som luktar anis. Då går vi hand i hand i solnedgången fulla av kärlek och begär....
Sen när jag landar på flygplatsen full av förväntan är barnvagnen trasig, den kommer utrullandes på bandet som ett missfoster i stål. Båda barnen gråter av trötthet efter resan som blev 4 timmar försenad och mellanlandningen i Benjing för att tanka. Mannen är full och har ramlat på väskbandet efter att ha försökt rubba vår 45 kilos resväska och har nu rullat in bakom plastremsorna tillsammans med resväskan. Där står jag med två snoriga ungar som behöver nya blöjor och ser på hur mannen åker runt runt runt. In och ut mellan plastremsorna far han, tillslut har alla utan vi tagit sina väskor och bandet har slutat snurra. Mannen är för alltid försvunnen och ute är det 45 grader varmt.
Welcome to Greece.
Jag känner inte Tina, Tina har kommenterat mina inlägg, men Tina är ändå en själsfrände. Varför?
För om ett par år, månader, kanske tom dagar kommer hon att utsättas för något och utbrista:
-AHA! Det var det här den där sura bruden snacka om, this is Greece.
O yes, vi har alla den vägen vandrat...
Missuppfatta mig inte, jag älskar Grekland.
När jag inte är här.
Då drömmer jag om varma vindar och mjuka stränder, saganaki som fastnar i tänderna och ouzo som luktar anis. Då går vi hand i hand i solnedgången fulla av kärlek och begär....
Sen när jag landar på flygplatsen full av förväntan är barnvagnen trasig, den kommer utrullandes på bandet som ett missfoster i stål. Båda barnen gråter av trötthet efter resan som blev 4 timmar försenad och mellanlandningen i Benjing för att tanka. Mannen är full och har ramlat på väskbandet efter att ha försökt rubba vår 45 kilos resväska och har nu rullat in bakom plastremsorna tillsammans med resväskan. Där står jag med två snoriga ungar som behöver nya blöjor och ser på hur mannen åker runt runt runt. In och ut mellan plastremsorna far han, tillslut har alla utan vi tagit sina väskor och bandet har slutat snurra. Mannen är för alltid försvunnen och ute är det 45 grader varmt.
Welcome to Greece.
Kommentarer
Tina
Hahahaha...
JAG VET!!! Jag har bott i Grekland i drygt fem år när jag var ung, vacker och fri. Första barnet föddes i Grekland och då drog vi snabbt till tryggheten i Sverige. Nu har vi kommit ur det värsta småbarnsträsket och tänker ge det en chans... Men, mycket viktigt, vi har INTE sagt upp oss från våra jobb här i Sverige. Vi kanske blir galna och då åker vi tillbaka till Sverige, lugnet, ordningen, tystnaden och mörkret... Fortsättning följer...
enlyxhustrusbekannelser
Från och med nu är du min favvoblogg, jag följer med spänning hur det kommer att gå. Du har gett mig hopp. Kanske gör vi samma en dag, tar pause från Sverige och prövar på Greece än en gång....Framtiden ser plötsligt mkt ljusare ut!
Tack!
Trackback
