Han tycker inte om mig.

Kan ett barn, hur liten han an ma vara inte tycka om sina foraldrar?
Kan han helt seriost foredra sin farmor framfor mamma och pappa?
Ja, jag tror det.
Jag ar hog pa hormoner och grater bara jag ser vadret pa tv, men jag kanner mig inte omtyckt av min son. Det ar inte bara det att han inte tycker jag har har ( han har ju ratt dar), utan att han faktiskt inte tycks behova mig.
Det finns ju gott om andra som skulle vilja ta over mammarollen. Den ar dock tillsatt sa BACK OFF!
Det ar hemskt att kanna sa har, men jag vet ju innerst inne att han alskar mig, men att han foredrar andra ( som inte sager nej, och forsoker uppfostra honom...).
Andra barn grater efter mamma, min grater efter........................alla andra utan mamma.
Jag har varit hemma for lange!
Han tar mig for given, han besvaras av mig, har sett nog. Jag ar som en gammal mobeljavel man fatt i arv, som ar sa javla tung att vare sig man vill ha den eller ej sa kan man inte gora sig av med den for man ORKAR helt enkelt inte bara ut skiten.......
Jag maste borja arbeta igen, jag maste vara borta ibland sa han saknar mig.
Herre Gud, jag har ett karleksforhallande med min son, for visst ar det sa vi kvinnor ar, som plaster och sen nar vi marker att intresset svalnar da maste vi halla oss undan, fa dem pa kroken igen, verka svarflortade.

Jag minns en kille jag hade, han tyckte att jag strop luften for honom, att jag inte hade nagra egna intressen och vanner. Jag bodde for fan pa Kreta mitt i vintern, detta var pa 90-talet, hur manga grekiska kvinnor var intresserade av att bli bastis med mig, en turist som "snodde" deras killar.....
Sa jag borjade ga ut, promenerade i timmar for att inte vara hemma nar han kom hem, sa han skulle undra var jag var.........
Jag satt tom pa taket mitt i natten ibland for att han inte skulle hitta mig nar han kom hem fran jobbet ( jobbade som bartender...what else..). Slutade anda med att jag pallrade mig ner igen for att han aldrig kom och det blev for javla trist att sitta dar och glo. Man kunde ju knappast ha pannlampa och bok med sig, och inte rokte jag heller....
Tank om nagon sag mig.
Titta! Nu smyger sig den dar utlanningen upp pa taket igen, vad fan gor hon dar uppe helt ensam mitt i natten???

Behover jag saga att 99% av min bortvaro aldrig upptacktes, slutade ju oftas anda med att jag kom hem 5min fore honom. 

Det ar inte latt att vara kar.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

enlyxhustrusbekannelser

Före detta mammaledig tvåbarnsmor, pendlande mellan Grekland och Sverige.Förlovad med en grek, och har två barn 6 och 4år gamla. Har bott från och till i Grekland i 20år. Tror sig nu ha flyttat hem, men åker fortfarande titt som tätt till Santorini. Tror sig vara en lyxhustru, men är mest som vilken knegar Svensson som helst...

RSS 2.0