Måste hjälpa min sjuka vän, även om jag själv är sjuk så måste man hjälpa andra sjuka.....
Så jag har åter igen satt mig vid tangenterna.
Om det blir paus i skrivandet ( vilket i och för sig kan vara svårt för er läsare att tolka) så är det för att jag gråter. Det kommer och går, en fas i depressionen, eller i läkningen av den, vad vet jag....

Jag bokade idag min biljett hem!
6 september tar jag barnen och reser hem till Sverige, 648kr enkel väg! Det lönar sig att ha is i magen...i vissa fall, i vissa kan det kosta mer än det smakar.
Tur att man inte gick bet på den i alla fall....
Frågade mannen:
- Nu ligger biljett priset på 648kr....ska jag vänta till imorgon och se om den går ner mer????
- Nä för fan! Köp nu biljetten, för annars finns den inte imorgon och då tjuter du för det!
Jaha ja...
Nu är man inte bara en butter muckla, nu är man en lipsill också....

Försöker förbereda storebror på att vi ska åka hem, han tycker vi kan ta tåget, det går ju till mormor....ja om livet vore så enkelt.
Santorini-Mantorp med X2000.......

Har åkt på en nit stor som ett elefantarsle, och det värsta är att jag har mig själv att skylla. Men det har gjort att min framtids syn har ändrats, jag hoppades på att få kalla mig Stockholmare efter nyår, nu kan ni tittulera mig Looooser.....
Ska jag för alltid bli fast i "jagångraratt jaginte...." träsket?
 Jag vill bli rik, glad och berömd, är det fär mycket begärt? Ok fuck that då, ge mig ett jobb och en lägenhet i Stockholm så ska jag inte klaga mer......................
.............................................................
................................................................
på ett tag!