Ok, jag är nöjd!
Då slutar vi här, happy ending och allt det där..
Hon for till Sverige och blev nöjd, end of the story..
Nej du Mrs Alias Helena, så enkelt är inte livet, och jag är född till klagomänniska, därför tänker jag alltså inte sluta bara för jag tar av mig skorna i en svensk hall numer.
Det finns alltid något att vara mindre nöjd med....tro mig, jag vet, jag har gjort grovgranskning i flera år...
Vid middagsbordet.
Lillebror har börjat med smakportioner, jag:
- Ät upp nu lillebror så du blir lika stor som storebror.
- Jag vill inte äta mer! (storebror)
- Varför det???
- Jag vill inte bli större!
Nej, jag kände likadant när jag var liten och kanske hade jag något på känn???
Att livet blir inte lättare ju äldre man blir, snarare tvärtom..
Någon gav mig ett mail en gång om att livet borde börja från slutet, dvs man vaknar upp från döden, blir yngre och yngre, får guldklocka och sen börjar man jobba, tar studenten och sen går i skolan och så blir man yngre och yngre för att sen sluta i en orgasm......
Härligt!
Du ser Helena, jag är inte helt nattsvart...jämt.
Du man blir lite yr i skallen av det där trots att man har hört det förr. HJÄLP! :)
Smart lillson. Han är alltså exakt så stor som han tycker att han behöver bli. I den sekunden.
---
Vad vi gör åt Beckhams näsa? Tja, hon får ha den kvar - jag tycker att den är ganska personlig på ett bra sätt. Och frisyren är helt okej den också. Bra mycket bättre än min exempelvis...vilket i och för sig säger nada. :D Jag är mer chockad över CHOCKEN.
P.S. Fast hon verkar behöva lillsonens smakportioner om de nu skulle bli över. :-/
S hm...ja efter läst om inlägget, damn det där lät ju verkligen som sötebrödsdagar! Men så mycket för den idyllen, medans man väntar så håller man 3 andra projekt flytande, inte fila-nagel stuket alls.
Då lär man få på moppo om resultaten inte syns. Så...hm like övertid? Like få mer arbetsuppgifter? Liksom se hur ditt ansvarsområde plötsligt breddas, likt en...bläckfisk?!
Då kanske det kan passa dig, meeen med tanke på vad bloggen heter hostar du vet, det är liksom...jobb! Även om morgonen var grymt flummig S (men tack å lov för sånna dar som omväxling)
...ah just det, glömde ju...din stora kille är ju ett geni! Han har greppat verkligheten S.
Åh...jag vill ha en hemmafru, en sån som fixar mat åt mig, städar & donar åt mig. Måste man bli man för det, eller kan man hitta en sådan karl? Eller måste man köpa sig den tjänsten?
hmm...tänk vad skönt att ha någon som jagar lillkorven, tar han om hans smulverk, och liksom moppar efter han?! drömmer mig bort en stund
