Man får inte skylla på praktikanten!
Fan vad jag önskar att jag haft en praktikant att skylla mina tabbar på idag.
Vissa dagar är huvudet fullt av bomull, man lever i ett töcken, och likt detta mörker och regn utanför verkar hjärnan ha tagit paus och lagt sig till vila likt en brunbjörn.
Vaknade seg men till ett tyst hus, skönt, en kaffe och nyhetsmorgon på tv.
Vem står 10 sek efter man inrättat sig i soffan och dragit filten om sig?
Lillebror:
-Pippila?!
Där tog bomullen över och brunbjörnen gick och lade sig.
Började jobbdagen med att städa sönder en lampa på jobbet, normala människor har en reflex som gör att man försöker rädda situationen. Men inte denna bomullsdonna, nej likt en zombi såg jag lampan trilla i slowmotion och landa i tusen bitar på golvet. Jag tror inte ens att reflexerna räckte till att blinka. Jag minns inte att jag gjorde det i alla fall.
Tog betalt av kunden för en behandling hon inte utfört och blev tvungen att stammande be om yttligare 90 kr. Inte undra på att alla frågar efter kollegan, vem vill få behandlingar av en praktikant som inte ens kan räkna?

Nu sitter jag i tryckt förvar i hemmets lugna vrå och dricker rödvin, gjort en kycklingsallad utan att blanda i hackade fingertoppar. Tänt levande ljus, och hoppas på att maken kommer hem och blåser ut dem i fall att brunbjörnen går och lägger sig......