Är ett enda virrvarr av skrik och ostpajer.
Vi hade 7 barn här, inkl mina egna små kottar, och det var dubbelt så många vuxna, för av någon konstig anledning kommer hela släkten till de barn som är bjudna....
Vi fick presenter i form av leksaker, skit kul nu när vi ska resa hem imorgon och jag absolut inte har plats för en endaste liten strumpa till ( alkohol tar sån jävla plats, och fan va tungt det är....). Men det blir som vanligt, packåsnan Anna med två snoriga ungar som konkar land och rike runt. Jag tror alltid att jag packar light men av någon anledning så hjälper inte det. Jag brukar dock komma hem, på något konstigt vis.
Hur som haver.
Nu har vi alltså firat Storponken och han har bestämt sig för att stanna i Grekland för alltid.
Jag inser ju att när han är 18 år har jag för alltid förlorat honom till det gyllnelandet av Kamakis och blonda brudar..
Men än är vägen lång till 18, och några fler grek kalas det ser jag inte inom den närmaste åren. Nu har vi ett nytt kalas som väntar hemma i Sverige, under lugnare omständigheter hoppas jag.
Annars kommer jag börja göra som vänninan, hon slår ihop båda barnens kalas ( samma vänner, och syskon, varför bjuda på gratis käk 2ggr till samma människor?)
Fast jag kommer vara om ännu mer effektiv, jag slår ihop allt!
Jul, midsommar, påsk, namnsdag och födelsedagar till en enda stor orgie av skrik och ostpajer!