Living on the edge.
Önskar att det var lika coolt som det låter.
Typ hänger med värsta rockbandet och bara glider runt jorden i en sanslös fart och fläkt värld.
Sanningen är så mycket mer tragisk än så.
Jag lever on the edge till sykavdelningen, om den nu finns kvar? Verkar ju som de flesta dårar springer fritt ute i samhället....
I dag rann droppen över, den droppen som redan runnit över men som ännu inte tagit med sig mitt psyke riktigt riktigt än.
Men idag så.
Nu tyar jag inte mer!
Jag ger upp.
Ta min soul, ta min kropp, men helst av allt ta min stress och mitt hektiska liv.
Jag ger upp!
08.50, försenade måste till dagis NU!
08.51, mannen meddelar eventuell senare ankomst till Sverige, här rinner det över bokstavligen.
09.15, försenade och med tårarna sprutande tar vi oss famlande till dagis.
09.20, snabb handlar mjölk, upptäcker att min 500-sedel är borta.
09.21, rinner det över igen, med tårarna rinnande tar jag mig till jobbet.
14.30, lunch, kollar cafet, skumt övanligt tyst....strömmen är av....
14.31, kladdigt på golvet i det mörka mörka köket, luktar fisk, upptinad sådan....
14-16 minns inte så mkt mer än att jag ringer, kollar vad som hänt, famlar i mörker, tjuter, och larmet går när väl elektrisiteten är tillbaka.
Det har runnit över från frysarna och nu rinner det över även hos mig.
Jag lovar jag orkar faktiskt inte mer.
Jag låser dörren, sätter på larmet som tjuter en konstig signal, lämnar all röra, det fryser väl igen.......
Jag lämnar det åt Greken, lite ska han väl ha att göra...
Har någon sett min 500-sedel?
.................
.................
.................
Oj, är det inte den som flyger där?
Nej det var en rosa elefant med tre ögon och näshår lika långt som en resa till Grekland.
Oj vad ljust det är och vad mjukt det är här i gräset, golvet, sängen.....................
Lilla gumman... efter ett tags gråtande så brukar det kännas bättre. Men det där att D ev kommer senare till Sve har jag inte hängt med på? Vad har han nu hittat på, av vilken anledn kommer han senare? STOR KRAM från mig till dig! Jag saknar dig enormt, det vet du....
Lilla skruttis, gråt och bryt ihop, men res dig sedan och snyt dig! DU KLARAR ALLT! Ska försöka komma och hälsa på snart! Puss & miss you massor! Och dig med Camilla!
Man ska se det positiva i allt som jag sa senast till maken idag när det har varit mer än tillräckligt med strul här med.
Det är väl bättre att allt elände kommer på en gång än att det kommer lite i taget och en längre period blir skit och elände?
Nu rör det sig förhoppningsvis bara om en enda dag som är överjävlig. I morgon är en ny dag och förhoppningsvis skiner solen och livet går bättre!
Ibland måste man träffa botten för att orka ta sig upp. Så, simma uppåt nu. Det kommer att bli bra!!!
