Semesterfiraren ar pavag hem.
Men inte annu som synnes av texten.
Ingen semester ar val fullbordad om man inte genomgar den sjuk?
Eller att barnen blir sjuka?
Eller att det regnar, blaser, snoar nar man inte vill det!
Vi geomgick allt och mer dartill.
Men vi overlever, nu ska vi bara overleva vardagen i Sverige ocksa, ta oss in i rutinerna och hitta stigen igen. Val upptrampad som den ar blir det val inget svart.
Varre ar det med overvikten som man ska slapa med sig hem i form av alldeles for manga rakiflaskor, men varst ar den overvikt som satt sig runt midjan (tur att man slapp visa flasket i den klena solen och det vilda havet med rodflagg) tanker sahar, att har man nu atit upp sig till den har storleken kan man lika garna lopa hela linan ut sa ikvall ska jag svulla mig matt pa meze tills man far sanda mig hem i en container, for plats pa ett vanligt sate det far jag aldrig.
Upp med rodflagg nu kommer bitterfittan hem!